Fibre Channel dör - leve iSCSI
ISCSI är standarden som med största sannolikhet kommer att ersätta Fibre Channel i lagringsnät. Billig Internet- och Ethernetteknik ligger i botten. ISCSI står för SCSI över TCP/IP.
Lagringsnät - stora mängder av skivminnen, bandstationer med mera sammankopplade i nätverk - kan ge stora administrativa fördelar för en datacentral. All lagringskapacitet ansluts till ett gemensamt nätverk som servrar med olika operativsystem kan dela på. Poängen är att spara pengar genom att inte behöva överdimensionera lagringen för enskilda servrar samt att administrationen underlättas.
Idag är den vanligast använda tekniken Fibre Channel. Det är en komplett nätverksstandard precis som Ethernet. För lagringsnät körs SCSI-protokollet ovanpå Fibre Channel.
Problemet med Fibre Channel har varit att produkter från olika tillverkare varit inkompatibla och att vissa operativsystem har bråkat med andra operativsystem på samma Fibre Channel-nät. Dessutom har det låga antalet tillverkade enheter gjort att priset blivit högt. Standardorganisationerna har heller inte lyckats få fram en övertygande plan för expansionen till hastigheter över 1 Gbit/s. Trots sin stora potential har Fibre Channel därför mest hållit sig till större datacentraler utrustade med maskiner från en eller ett par leverantörer.
Konkurrenten har de senaste åren varit nätverkslagring eller, på akronymspråk, NAS. Enheterna ansluts till vanligt Ethernet och exporterar sin lagring direkt med respektive operativsystems protokoll för fildelning - Windows, Unix och så vidare. Nackdelen är att lagringsenheterna blir komplexa, både tekniskt och administrativt, eftersom de måste hålla reda på användarrättigheter och emulera operativsystemens fildelning. Fördelen är att nätverkslagring fungerar med IP och kan använda den vanliga och billiga infrastrukturen för Ethernet och Internet.
Missnöjet med Fibre Channel och begränsningarna i nätverkslagring har lett till förslaget iSCSI - det vill säga SCSI över TCP/IP. Med SCSI över IP kan alla nätverk som uppfyller kraven på låg fördröjning användas för att koppla ihop lagringsenheter med datorer. Men i första hand avses Gigabit och 10 Gigabit Ethernet på grund av dess höga prestanda i förhållande till pris. Ytterligare bonus är att Gigabit Ethernet fungerar över billig kopparkabel upp till hundra meter.
ISCSI fungerar i princip likadant som Fibre Channel. Skåp med lagringsenheterna ansluts till nätverket, servrar ansluts till nätverket och administratören talar om vilka servrar som får använda vilken lagring.
För enklare tillämpningar kan iSCSI hanteras av operativsystemet men för att det ska fungera bra måste iSCSI-kort användas - annars blir prestanda för låga. De speciella korten ser för operativsystemet ut som vanliga SCSI-kort och har samma funktioner. Bland annat kan man välja att systemstart ska ske från en iSCSI-enhet.
Det är viktigt att använda rätt Ethernetväxlar. Det går inte att koppla in iSCSI på en budgetväxel för 2 000 kronor, som även används för annan nätverkstrafik, och tro att prestanda blir bra. En helt rimlig möjlighet är att lägga i iSCSI i stamnät som delas med annan trafik, så länge iSCSI prioriteras på Ethernetnivå genom hela nätet. Det enklaste är att fysiskt skilja på iSCSI och annan nätverkstrafik. På så sätt slipper man också en hel hög säkerhetsproblem.
För att få upp hastigheten går det att länka flera gigabitkanaler. Det fungerar med de flesta växlar och serverkort. Det går också att sprida lagringen geografiskt med flera kilometer mellan noderna.
En finess med iSCSI är att enheterna har unika namn i stil med »fqn.com. acme.diskarrays-sn-a8675309» eller den äldre varianten »eui.02004567A425678D». Namnet gör att datorer och administratörer kan hitta enheterna oavsett var på nätverket de finns och oavsett vilken IP-adress de har. Notera att iSCSI-namn är unika för en fysisk enhet och inte har något med IP-adresser att göra.
ISCSI stöds idag av de flesta större dator- och lagringsföretag, inklusive Adaptec, HP, IBM och Intel. Dock är av förståeliga skäl företag som EMC skeptiska till iSCSI eftersom de har en stor marknadsandel och produktportfölj för Fibre Channel: Viktigaste kritiken är att iSCSI är en omogen standard med dåliga prestanda och att den kommer att vara redo först om ett par år.
Kritiken är till viss del befogad. Även om flera tillverkare har iSCSI-produkter idag så är standarden inte spikad. System bör idag köpas enbart med uppgraderingsgaranti; tillverkaren ska garantera att de kan uppgradera utrustningen till att fungera med kommande standard. Men kritiken av dåliga prestanda är bara riktig i de fall där styrkort med integrerad maskinvara för Ethernet, TCP/IP och SCSI inte används. Med rätt grejer går det fort.
Med tanke på det massiva stödet för iSCSI lär tekniken ta över marknaden för lagringsnät ganska snart. Flera branschbedömare tror att Fibre Channel-investeringar kommer att öka fram till och med nästa år och att iSCSI därefter kommer att gå om. Det enda som kan sinka är att tillverkarna misslyckas med iSCSI-implementationerna och gör inkompatibla system.
För den som ska köpa ett lagringsnät i dag är det värt att notera att Fibre Channel och iSCSI inte är varandras motsatser på något sätt: Det går att köra iSCSI över TCP/IP även i Fibre Channel-nät, så länge de anslutna enheterna klarar det. Och Fibre Channel-kablar kan i de flesta fall användas även för Gigabit Ethernet. Bryggor mellan iSCSI och SCSI över Fibre Channel finns också i produktplanerna hos flera tillverkare.
Teknisk information
Standardförslagen för iSCSI: (Sök på iSCSI, versionnummer ändras kontinuerligt.)
Öppen källkod: sourceforge.NET/projects/intel-iscsi
Företag
Ett urval företag med produkter, både maskin- och programvara för iSCSI och Fibre Channel. Fler företag finns listade hos respektive branschorganisation.
Adaptec www.adaptec.com
Ciprico www.ciprico.com
EMC www.emc.com
Emulex w ww.emulex.com
Fibre Alliance http://archive1.emc.com/fb/index.htm
Fibre Channel Industry Association www.fibrechannel.com
HP www.hp.com
Intel www.intel.com
NetConvergence www.NETconvergence.com
Storage Networking Industry Association www.snia.org
Veritas www.veritas.com
Text : Ola Sigurdson
OSYSTEM 