OSYSTEM Vandra mellan snabbt lokalnät och långsamt telefonnät
Hiperlan (HIgh PErformance Radio Local Area Network) version 2 är ett europeiskt försök att ta initiativet i utvecklingen av snabba lokala radionät. Ericsson är en av de drivande krafterna bakom förslaget. Dock ligger Europa idag efter USA både vad gäller öppnade frekvenser och färdiga produkter.
Målsättningen för Hiperlan 2 är att tillhandahålla en standard inom vilken både hemnät, företagsnät och publika nät kan rymmas. Dessutom ska näten klara video med relativt hög hastighet.
Nätet är cellbaserat: En basstation väljer själv en lämplig frekvens inom det tilldelade området. De rörliga terminalerna väljer sedan den bästa basstationen i närheten med utgångspunkt från uppmätt signalstyrka och störningar. I de fall ingen basstation finns, exempelvis i hemnät eller då två bärbara datorer vill kommunicera, väljs automatiskt en av enheterna tillfälligt till cellkontroll.
Målet är att Hiperlan ska klara över 20 Mbit/s verklig överföringshastighet per cell i de flesta »standardsituationer». Alla enheter i samma cell delar på kapaciteten. (UMTS som jämförelse klarar maximalt 2 Mbit/s.)
En finess Hiperlan har jämfört med andra cellnät som exempelvis GSM och 802.11b är att ingen manuell frekvensplanering krävs: Basstationerna mäter upp vilken kanal som har minst störningar och som inga närliggande celler använder och använder den. Skulle störningarna öka eller en närliggande cell hoppa in på samma frekvens byter basstationen samt alla enheter i cellen kanal.
Hiperlan 2 är dessutom inte låst till Ethernetemulering. Även om de första produkterna lär bli Ethernetbaserade så kan även exempelvis ATM, IP och IEEE1394 (Firewire) direkt användas över radiolänken. Det sistnämnda är intressant även för konsumentprodukter såsom kameror, bildläsare och annat i vilka man inte vill ha en fullständig TCP/IP-stack.
För att garantera att trafik med realtidskrav såsom video och telefoni kommer fram utan störningar finns bandbreddsallokering inbyggd: Basstationen reserverar bandbredd per uppkopplad enhet i cellen efter vad överliggande protokoll som IP eller Ethernet 802.1p kräver.
Vandra mellan Hiperlan och UMTS
Sist men inte minst lockar man med att Hiperlan ska fungera tillsammans med tredje generationens UMTS-nät. När en terminal är inom räckhåll för en Hiperlan 2-basstation används denna, för telefoni, data och vad nu må vara. När terminalen exempelvis lämnar företagets kontor kopplas den automatiskt över till närmsta UMTS-cell utan att uppkopplingar eller samtal bryts.
Men det är långt kvar till färdiga produkter för Hiperlan 2.
I standarden specificeras inte hur kryptonycklar ska hanteras. Flera olika varianter är möjliga: publika nycklar i central användardatabas, nyckelinjektorer, automatisk slumpning av nycklar och så vidare. Det leder ofelbart till att olika tillverkares utrustning kommer att hantera nycklar på olika sätt och bli inkompatibla.
Hiperlan är ett cellbaserat nätverk precis som GSM. Dock har man inte sagt hur överlämning mellan basstationer ska ske (roaming). Varje tillverkare är fri att införa sina egna lösningar och protokoll. För användarna betyder detta att man inte kan blanda basstationer från olika tillverkare samt att överlämningen kan fungera olika väl hos olika tillverkare. För telefoni och webbsurfning spelar kanske ett kort avbrott mindre roll; men användare av virtuella lokalnät, terminaluppkopplingar och dylikt blir irriterade om de kopplas ned vid varje cellbyte.
 |
|
Ungefär samma frekvensband är tilldelade för både europeiska Hiperlan 2 och USAs IEEE 802.11a som
använder liknande teknik. Men ännu är ingen frekvens tillåten att använda i Sverige.
(Källa: Hiperlan/2 Global Forum) |
Konkurrenten heter 802.11a från IEEE i USA som arbetar inom samma frekvensområde och med liknande prestanda. 802.11 är en ren trådlös Ethernetlösning, medan Hiperlan har ett mer omfattande användningsområde. Hiperlan har också i teorin bättre förutsättningar för video och andra tidskritiska tillämpningar. Eftersom den amerikanska marknaden styr måste Hiperlan 2 för att bli något annat än en nischprodukt se till att vara mycket mer attraktiv än 802.11a. Antingen genom att fungera avsevärt bättre i praktiken eller till exempel genom att kunna integreras bättre med UMTS-näten.
Kommer sent till marknaden
Ett hinder för 802.11a är att nuvarande version av standarden inte är godkänd för användning i Europa. Däremot håller IEEE på att ta fram en anpassad version som ska kunna användas även här.
Dessutom kräver utrustning för de aktuella frekvenserna idag tillstånd från Post-och telestyrelsen. Enligt Per Kjellin arbetar man med en översyn av reglerna och ett undantag från tillståndsplikten för Hiperlan-utrustning kan komma ihöst:
- Anledningen till att det tagit tid att få fram ett undantag är bl.a att standardiseringsprocessen inte varit helt klar. Vi vill ha klara standarder både för Hiperlan 1 och 2 innan vi tar ställning. Vår allmänna inriktning är dock att utrustning som arbetar på gemensamma frekvenser och där det är liten risk för störningar som i det här fallet skall vara undantagna från tillståndsplikt.
Den goda nyheten är att det faktiskt går att göra produkter som är maskinvarukompatibla med både 802.11a och Hiperlan. Själva radiodelarna är identiska och modemen är också likartade. Däremot är programvaran för protokollen mellan basenhet och mobil enhet naturligtvis inte likadana. Svenska Wireless Solutions med flera utvecklar lösningar som kan användas för bägge systemen.
- Vi ser ett pyrande intresse för Hiperlan, säger Pär Bergsten, verkställande och teknisk direktör för Wireless Solutions.
- Funktioner för »quality of service» och kopplingen till 3G-nätet lockar. Realistiskt sett dröjer det ett tag innan produkter finns på marknaden. Även om Hiperlan är lite bättre specificerad och har bättre prestanda som infrastrukturlösning än 802.11a så är det 802.11a som kommer ut på marknaden först.
Text : Ola Sigurdson