Jakten på tysta datorn: Skivminnet
De flesta datorer stör miljön både hemma och på arbetsplatsen därför att de låter för mycket. Vi har tittat närmare på en av de stora bovarna - skivminnet.
Många vill använda datorn för att lyssna på musik eller se film på exempelvis DVD. En tyst dator är förutsättningen för detta. I många kontorsmiljöer kan något högre ljudnivå accepteras eftersom det allmänna bakgrundsljudet är högre: Folk pratar, telefoner ringer och dörrar öppnas och stängs.
Tyvärr ignorerar många tillverkare av såväl hela system som komponenter hem- och arbetsmiljön. Undantagen är få men lovvärda. Till exempel har Fujitsu ljuddämpade datorer i sin produktkatalog. Innan köparna medvetet endast väljer tysta datorer lär det inte bli någon större ändring.
Nytt för i år är iallafall att tillverkarna av skivminnen på allvar har börjat konkurrera med låg ljudnivå. Sakta men säkert pressas ljudet ned. Tyvärr motverkas den tystare tekniken av att skivminnena samtidigt blir snabbare. De roterar snabbare och läsarmarna rör sig snabbare fram och tillbaka och ju snabbare rörelser desto mer ljud.
För att kunna ange vad som är tyst och vad som inte är det måste ljudet mätas och anges i någon jämförbar enhet.
Bel-skalan - uppkallad efter telefonipionjären Alexander Graham Bell - är en logaritmisk skala anpassad till den mänskliga hörseln. Den vanligast använda skalenheten är en tiondels bel, decibel eller dB.
Men Bel är ingen fast enhet, utan används i en rad sammanhang, vilket lätt kan förvirra även insatta tekniker. Här är vi intresserade av »ljudnivån» som örat upplever den, vilken brukar anges i dBA. Formeln är L = 20 log (p/p0), där L är ljudtrycket i decibel och p det aktuella ljudtrycket i Pascal (Newton/kvadratmeter). P0 är ett referensljudtryck, avpassat så att 0 dBA blir lägsta hörbara ljud. Eftersom örat är olika känsligt vid olika frekvenser används dessutom ett filter för att avpassa mätningen till örat. A i dBA anger att filter typ A har använts. Vi skriver decibel i fortsättningen.
Nå, vad betyder allt detta?
Även om en ökning i decibel kanske inte ser mycket ut är ljudeffekten som strålar ut många gånger högre. En dator som låter 50 decibel är mer än dubbelt så obehaglig att sitta vid än en som väsnas med 25 decibel.
Bra riktvärden kommer från Socialstyrelsen som anger 35 decibel som gräns för vad som kan anses som sanitär olägenhet inomhus. TCO som länge drivit ett miljöprogram för arbetsplatser anger i TCO-99 en gräns på 48 decibel för arbetsplatser.
Ett problem är att flera tillverkare inte anger vägt ljudtryck i dBA, utan istället använder akustisk effekt i Bel. Detta gör att värdena i tabellen inte direkt går att jämföra. Men de ger en god vägledning.
Flera av skivminnena i den här översikten når lätt upp till »sanitär olägenhet» om inte datorlådan dämpar ljudet. Dumt nog är många av dagens datorlådor fortfarande utformade ungefär som högtalare, komplett med basreflextunnel genom fläkthålet. Med skivminnen monterade direkt i plåten ger lådan en direkt förstärkning av oljudet. En ljudhuv runt datorn kan vara enda sättet att få ned ljudnivån till acceptabel nivå.
En väl konstruerad datorlåda dämpar istället ljudet i flera steg. Till exempel är skivminnen upphängda i gummi, fläkten stor med lågt varvtal, och processorn försedd enbart med kylfläns. Dessutom ska datorlådans sidor inte vara parallella och fodrade med något ljudabsorberande material.
I tabellen har vi tagit med skivminnen avsedda för »skrivbordsdatorer». Två minnen från varje tillverkare finns med, ett optimerat för prestanda med 7200 varv per minut och ett optimerat för lågt pris med 5400 varv per minut. Högpresterande SCSI-minnen finns inte med. De är främst avsedda för servrar och arbetsstationer och låter oftast mycket mer.
Även om 7200-skivor låter värre är de märkbart snabbare än 5400. Den genomsnittliga åtkomsttiden - den tid det tar att få fram en slumpvis vald databyte från skivan - består nämligen av två delar: söktiden och väntan på att skivan ska rotera i rätt läge. (Tiden att läsa byten och överföra den till datorns minne ingår ju också, men är i sammanhanget försumbar.)
När skivminnets läshuvud söker efter data flyttar det sig först till rätt spår och väntar sedan på att skivan ska rotera så att önskade data passerar under läshuvudet. Med 7200 varv per minut tar rotationen i genomsnitt 4,2 ms (ett halvt varv). Med 5400 blir det 5,6 ms. Den genomsnittliga söktiden är 8-10 ms, varför rotationshastigheten spelar stor roll för den totala åtkomsttiden på 12-16 ms.
Läs mer om ljudmiljö
Socialstyrelsens allmänna råd och rekommendationer om buller inomhus:
www.sos.se/sosfs/1996_7/1996_7.htm#St procentF6rning
TCOs rekommendationer: w ww.tco.se/datamil/ datami_ut.htm
Flera av de största skivminnena finns ännu inte i butik i Sverige, utan lanseras efter hand. Maxtor och Quantum håller på att fusionera, under namnet Maxtor. Om Quantum kommer att leva kvar som varumärke är ännu oklart. Tillverkarna har använt olika mätmetoder och enheter, varför ljudnivåerna inte är exakt jämförbara på tiondelen när. 3,5 är dock värre än 3,0. Minimum anger när disken är i vila, och maximum anger i förekommande fall när den söker som mest.
Text : Ola Sigurdson
(20001207)
OSYSTEM