KDE 2 ska klara samarbete

Kalle Dalheimer var tidigare chefsutvecklare för Unixversionen av Staroffice på tyska Stardivision som nu ägs av Sun. Nu har han flyttat från Tyskland och driver sitt virtuella företag från de värmländska skogarna. På lediga stunder hjälper han till med utvecklingen av den fria skrivbordsmiljön KDE - K Desktop Environment.

-Det finns ganska många företag som ersätter Windows med KDE även på användarnas skrivbord. Att Linux och KDE är gratis spelar inte så stor roll, i alla fall inte för företag i västvärlden. Däremot så visar det sig att livstidskostnaden blir lägre med en Unixlösning, konstaterar Kalle Dalheimer och fortsätter:

- Linux är en bra plattform för objektorienterade Corba-tillämpningar. Men använd inte Corba för kommunikation mellan program på skrivbordet, säger Linuxutvecklaren Kalle Dalheimer. Foto Krister Hansson

- Det finns till exempel ett företag i västra Tyskland som tillverkar kastruller och stekpannor med 50-60 personer på huvudkontoret. De kastade ut Windows och ersatte alla arbetsplatser med X-terminaler plus ett par kraftfulla servrar. Nästan all datoradministration försvann.

Kalle Dalheimers företag arbetar med plattformsoberoende kod och av Windowsprogram till Linux. Han har valt att inte emulera utan bygger direkt i Linux.

- Emuleringbibliotek är för långsamma. Jag sliter ut all Windowskod och ersätter den med Linuxanrop. Slutresultatet blir mycket bättre än emulering. Om vi utvecklar ny kod använder vi nästan bara klassbiblioteken QT om inte kunden begär något annat.

Kalle Dalheimer har också ansvar för underhållet av bibliotek för KDE och utvecklar komponenten Kchart. Men numer föredrar han att lämna det mesta utvecklingsarbetet till nya förmågor för att istället predika KDEs fördelar.

- Det är svårt att ta sig tid. Jag brukar försöka arbeta med sånt som inte är direkt relaterat till mitt företag efter klockan åtta på kvällen. Och det är inte bara KDE-programmering, det kan vara att förbereda tal eller att skriva artiklar. Då och då försöker jag lägga in en eller två hela dagar med KDE-arbete. Ett av skälen till att jag hyr in folk är att få tid med KDE. Det är inte bortkastat eftersom det i sin tur ger reklam för företaget, menar Kalle Dalheimer.

Corba passar inte lokalt

Ursprungligen arbetade KDE-projektet med Corba (Common Object Request Broker Architecture) som grundläggande objektmodell för den kommande version 2 av miljön. Nu är Corba skrotat till förmån för en egen objektförmedlare när det gäller samarbetet mellan tillämpningar på en och samma PC.

- Corba är inte avsett för kommunikation mellan skrivbordstillämpningar. Det är avpassat för saker som databasanrop där man förväntar sig några sekunders fördröjning. För en tryckknapp på skärmen är fördröjning inte acceptabelt. Dessutom var vi tvungna att ha tjocka lager med kod ovanpå för att anpassa Corba till KDE vilket gjorde koden instabil och ännu långsammare.

Det krävs mycket minne för att kompilera C++ program med Corba. Framförallt är det mallklasserna (Standard Template Library) som tar minne.

- Min bärbara dator har 64 Mbyte minne och det är precis på gränsen till användbart för utveckling.

Mico (www.mico.org) framhålls som den främsta objektmäklaren för Corba med öppen källkod. Men är Linux med Mico överhuvudtaget en stabil plattform för Corba?

- Ja, mitt företag har gjort flera Corba-tillämpningar på Linux. Vi arbetar mycket med Mico som faktiskt är det enda som klarar hela Corba 2.3-standarden. Mico är inte den snabbaste produkten, men den är fullt konkurrenskraftig jämfört med exempelvis Visibroker. Det finns också exempel på företag som bygger stora system med Corba på Linux, till exempel Deutsche Telekom.

KDE 2.0 väntas vara färdigt till våren, men vad händer sedan. Hur ser planerna ut efter KDE 2?

- Just nu är vi helt fokuserade på KDE 2.0, men vi har vissa funderingar för framtiden. Exempelvis metoder för att underlätta användandet för handikappade, exempelvis med röststyrning och uppläsning av text.

Efter på öppen källkod

Vilket är Kalles intryck av marknaden för program med öppen källkod i Sverige?

- Jag önskar att Linux exponerades mer i Sverige. Varför skriver inte dagstidningarnas IT-bilagor mer om Linux och öppen källkod? I Tyskand och Frankrike har alla större tidningar artiklar om ämnet. Här i Sverige finns det allt för många som arbetar professionellt med programutveckling men som ändå inte vet vad öppen källkod är.

Även jämfört med Danmark och Norge ligger Sverige efter när det gäller öppen källkod. Här finns bara en riktigt känd produkt - databasen MySQL. Ett talande exempel är SSLUG (Skåne Sjælland Linux User Group) som har otaliga danska men få svenska medlemmar. Arrangemangen i Köpenhamn är alltid välbesökta men få kommer till mötena i Malmö.

Mer information

sv.sslug.dk SSLUGs svenska sidor

www.linux.nu Linux i Sverige allmänt

slug.mydata.se SLUG, Stockholms Linux User Group

nain.oso.chalmers.se/LUGG/index.html Linux Users Group Göteborg

www.kde.org KDE-projektet

  (20000309)