IP-telefoner på skrivborden kräver NT och modernt Ethernet

(3-99-04) För den som vågar satsa kan IP-telefoni ända ut till användarna ge billigare och enklare nät men tyvärr är det ont om de nödvändiga telefonerna.

Få personer som följer nätverksutvecklingen har väl undgått haussen kring IP-telefoni. Små företag med produkter och teknikidéer har köpts upp på löpande band och samtliga nätverkstillverkare har sagt sig ha telefoniklara produkter.

Tekniken har framtiden för sig men man kan inte bara börja telefonera över Internet i stället för över vanliga telenätet. De stora fördelarna kan istället visa sig i större företag där dyra tillverkarspecifika telefonväxlar med systemtelefoner kan ersättas med standardprodukter för datanät. Samma infrastruktur används för såväl telefoni som data. Utspridda kontor länkas enkelt samman med TCP/IP-nät till en central förmedlingsstation som i sin tur är ansluten till vanliga telenätet.

På köpet får man möjlighet att telefonera över Internet. Det dröjer dock några år innan Internet har den kvaliteten och bandbredden som fordras för fullgod teleförbindelse.

I princip kan en IP-telefon bestå av bara programvara i en dator. Men det krävs en extern lur att svara i för att användarna ska ta till sig tekniken.

Gemene man, inklusive undertecknad, tycker helt enkelt att det är för omständligt att ta på sig headset eller justera högtalare och mikrofon för att få bra ljud. Dessutom upplevs det som stressande att leta fram telefonprogrammet bakom alla fönster när det ringer.

Ytterligare problem är att Windows NT är det enda spridda skrivbordsoperativet som har en chans att fungera som plattform. Programvaran måste installeras med administratörsrättigheter för att kunna använda realtidsprioritet, dessutom måste IP-stack och Ethernetkort kunna hantera trafikprioritering.

Bäst är därför en helt fristående telefon med Ethernetanslutning. Det är också det enda seriösa alternativet för den som planerar att ersätta »vanliga» telefonväxlar med IP-telefoni. Vi koncentreras oss därför på fristående apparater.

En IP-telefon startar precis som vilken nätverksenhet som helst och hämtar IP-adress och inställnigar via DHCP, Dynamic host configuration protocol. Det gör det lätt att flytta och administrera telefonerna centralt.

Så långt är alla tillverkares telefoner lika.

Men för bäst resultat måste nätverkets alla enheter hantera trafikprioritering punkt-till-punkt. Routrar, växlar och telefoner/program måste alla märka telefonipaket med hög prioritet och vidarebefordra dem först av alla. (Se artikeln om Ethernet på sidan 36.) Och prioriteringen måste göras på alla nätverksnivåer.

IP-telefonerna måste också sitta på seperata växelportar. Att dela port mellan vanlig persondator och telefon genom exempelvis ett nav (hubb) kommer ofelbart att ge störningar.

Codec kallas metoden att koda om talet till data. I lokala nät finns ingen anledning att använda annat än G.711 med 64 kbit/s, samma som för vanliga telefoner.

Men ska samtalen förmedlas på fjärrlänkar är det viktigt att IP-telefonen klarar GSM-codec. Annars blir ljudkvaliteten för dålig vid samtal till telefoner i GSM-nätet. Tal tål nämligen inte att komprimeras och packas upp två gånger med olika codec.

Eftersom IP-telefoni är en teknik under snabb utveckling är det också viktigt att telefonernas programvara lätt kan uppdateras när nya funktioner och standarder kommer.

Funktioner att kontrollera

o Central strömmatning via RJ-45-jack. Ger enklare installation och möjlighet till central reservkraft.

o Datorintegration - presentation, upp/nedkoppling av samtal via datorns adressbok.

o Integration med växel eller serverprogramvara för att få vanliga telefonitjänster som röstbrevlåda och vidarekoppling till telefonist.

o GSM codec som ger bra ljudkvalitet, även vid trafik till GSM-nätet.

o 802.1p för prioritering på Ethernet-nivå är krav för att slippa störningar.

o IP-paket med ToS (Type of Service) för prioritet på IP-nivå. Annars kan inte routrarna skilja på telefoni och webbsurfande.

o Fullständig konfigurering via DHCP. Underlättar för administratören

o Programuppgradering via nätet.

Text : Ola Sigurdson