Vägra vara konsumentboskap

(3-99-06) Den sköna nya framtid är snart vår med Wap-telefoner och ständig uppkoppling. Men vad ska det användas till? Företagen ligger i startgroparna med en lång rad »tjänster» kopplade till mobilabonnemang. Vad det i slutändan handlar om är att få oss att konsumera mera.

Ett typexempel på hur industrin vill att det ska fungera: Du är på stan och är filmsugen. Med nallen bläddrar du snabbt fram biografer i närheten och information om vilka filmer som visas, biljett bokas och betalas enkelt via abonnemanget. Och nallen gäller så klart som biljett på bion.

Så långt är allt bra - nu kommer finessen: Marknadsundersökningar har visat att 43 procent av män som ser just denna film föredrar att dricka Kilkenny. Naturligtvis har telebolaget sålt tillgång till kunderna till ölbolaget. Och centraldatorn vet var du är, att du har en halvtimma att slå ihjäl innan filmen och var närmsta pub med Kilkenny är. Pling så trillar det in ett meddelande med vägbeskrivning till puben i nallen.

Skrämmer det någon? Inte - vad sägs om följande scenario: Du är och handlar med ungarna en lördag. Telenätet upptäcker att ni närmar er McDonalds. Pling och det dyker upp bilder på hamburgare i barnens telefoner och en vägbeskrivning i din. Att beställa burgare via Wap och köra förbi och hämta dem är enklaste sättet att få slut på tjatet.

Fortsätter du shoppingrundan i en möbelaffär får naturligtvis säljaren upp din profil på skärmen så fort du kommer in i butiken. Profilen ger en fingervisning om vilken typ av möbler du föredrar och naturligtvis hur mycket du brukar spendera på möbelköp. Alla sparar tid och servicen blir bättre - inte sant?

För att inte tala om vilka möjligheter som erbjuds stat och kommun. Visar den månatliga analysen av lägesdata att du tillbringar för många kvällar på krogen istället för hemma framför teven? Kanske försummar du barnen? Bäst att kommunens socialtjänst bokar in ett hembesök för kontroll och alkoholrådgivning.

Redan idag samlas det in för mycket data om varje konsument. ICA med flera har till exempel uppgifter om vad alla handlar på sitt kundkort. Som tur är finns ingen koppling mellan dagens betalningssystem - ICA-kortet samkörs inte med VISA. Men i framtiden när vi övergår till helelektronisk betalning - det må vara via nalle eller kontantkort - kommer möjligheterna till analys att vara ohejdade.

Till exempel är det relativt lätt att identifiera vem som har avvikande sexuell läggning eller viss politisk åsikt enbart med ledning av vilka böcker och teveprogram han eller hon läser och ser. Vill ni överlåta den informationen till företagen? Till staten?

Kanhända är det jag som är bakåtsträvare, men jag vill inte vallas som boskap mellan affärer och tjänster beroende på hur något marknadsprogram har analyserat min konsumentprofil och rörelsemönster.

Historien visar att i stort sett all information som kan bli missbrukad för eller senare också blir det. Det räcker inte med att i lag förbjuda användandet av data om personer. Restriktioner kringås enkelt i IT-samhället genom att företag och databaser flyttas till länder med gynsammare lagstiftning.

Istället måste tekniken konstrueras så att det inte går att identifiera konsumenten: Anonyma e-pengar och dold geografisk position alltså. Naturligtvis bör möjligheten finnas för konsumenten att publicera information när han eller hon vill.

Det är till stor del ni som läser denna tidning som bygger framtidens system: Ge individen frihet att välja!

Low-tech variant av pubrunda utan WAP och GSM-koppling: www.heineken.com/bartrek/home/home.html Se även sidan 46.

Text : Ola Sigurdson