Svårinställda ISDN-routrar

(97-05) Test: ACC Congo, Cisco 765 ISDN-router:

För att kunna utnyttja ett ISDN basabonnemang fullt ut krävs idag en fristående router. Arbete på distans kräver nuförtiden en ordentlig nätanslutning. ACC CongoVoice Router eller Cisco 765 med kombinerad router och brygga för ISDN basabonnemang passar utmärkt för ansluta hemarbetsplatsen eller ett litet kontor till företagets centrala nät. Maskinerna är till förvillelse lika och skulle mycket väl kunna ha konstruerats av samma person.

Många möjligheter finns: Routrarna kan routa både IP och IPX och kan dessutom fungera som rena Ethernetbryggor. I sistnämnda läget fungerar godtyckligt protokoll, exempelvis Netbeui eller 802.2. Dessutom finns två analoga jack för exempelvis telefon eller fax som kan programmeras att ringa på valfritt inkommande nummer.

Routingmöjligheterna är näst intill obegränsade. Till exempel går det att automatiskt koppla upp till olika nummer beroende på trafikens IP-adress, koppla upp till två olika nummer och routa mellan dessa och Ethernet, och så vidare.

För ökad säkerhet finns paketfilter som kan sättas per adress eller på typ av paket. Det går även att använda privata IP-adresser bakom routrarna genom att routrarna kan "översätta" flera privata adresser till en publik. Funktionen kallas NAF (Network Address Folding) hos ACC och PAT (Port Address Translation) hos Cisco. En mycket användbar funktion för framförallt Internetanslutning.

Jag har testat maskinerna enbart som uppringda IP-routrar mot Internet.

Att fysiskt ansluta Cisco 765 var ganska enkelt: Bara att stoppa i kablarna. Ett litet problem uppstod med telefonjacken eftersom pinnarna i modularjacken inte stämmer med Televerkets telefoner. Kräv därför att få med två vanliga jack vid köpet. (Den händige teknikern skruvar lätt ihop en fungerande kabel, men det är ju onödigt extraarbete.)

Ethernetanslutningen är vanlig 10BaseT med modularjack. Ska bara en dator anslutas kan routern ställas om till navläge. Annars krävs ett externt nätnav.

För att inte Cisco 765 ska konkurrera med Ciscos större routrar är antalet anslutna datorer begränsat till fyra. Vill man vara sniken tillbaka går det naturligtvis att använda en av de fyra datorerna som router och på så vis komma runt begränsningen.

Så långt fysiska anslutningar. Det stora problemet kommer med inställningarna. Förvisso följer det med ett Windowsprogram för att göra inställningarna över Ethernet, men jag lyckades inte få programmet att fungera. Alternativ två var terminalåtkomst via en seriell kabel, vilket också har fördelen att fungera även från annat än Windowsdatorer. (En tredje möjlighet är att ansluta med telnet till routern och göra konfigureringen den vägen, men för att det ska fungera måste IP-inställningarna vara gjorda. Det är alltså inte en framkomlig väg vid första installationen.)

Första steget är att ladda in routerprogrammet från CD. När routern har startats om är den redo att ta emot inställningarna för IP och telefoni. Det är nu det börjar bli svårt. Med hjälp av det medföljande mallarna kan möjligtvis en icketeknisk användare göra grundinställningarna för telefon- och IP-nummer. Men det räcker inte.

För att uppkopplingskostnaden ska bli låg måste routern trimmas. För Internetanslutning är en brandvägg ett absolut krav, och även för privata IP-nät kan det vara en god idé att blockera viss trafik. Brandväggen krävs nämligen inte bara av säkerhetsskäl. Den hindrar också att förbindelsen hålls uppkopplad av okynnestrafik eller felinställda program.

Tyvärr får användaren föga hjälp trots den tjocka bruksanvisningen och referensmanualen. För att göra inställningarna räcker det inte med mycket goda kunskaper om TCP/IP. Man måste också vet exakt vilka tillämpningar som ska köras och hur de använder TCP/IP. Ett par exempel för vanliga tillämpningar, exempelvis Netbios över IP och NFS hade underlättat mycket.

Version 4 av programvaran är bättre än tidigare versioner, och kan antingen själv fungera som en enkel DHCP-server eller skicka vidare DHCP-frågor till en central server. Det underlättar mycket för administratören och användarna eftersom alla IP-inställningar för datorer anslutna till routern kan göras centralt.

Men det finns inget stöd för proxy ARP (kanske enklaste metoden att koppla samman små nät) utan fullständig routing med subnät måste fortfarande användas.

När väl alla inställningar är gjorda fungerar maskinen mycket bra. Upp- och nedkoppling av en eller två kanaler sker efter trafikbehov. Hela kapaciteten på 128 kbit/s utnyttjas effektivt med protokollet multilink-PPP - om routern i andra änden också har funktionen.

Inkommande samtal kopplas automatiskt till rätt telefon eller fax utan att datatrafiken påverkas, mer än att det går lite långsammare med bara en aktiv kanal. "Samtal väntar" fungerar också under förutsättning attt Telia har kopplat in tjänsten. Är en terminal ansluten sköter routern även nummerpresentation.

Kort sagt får maskinen bra betyg: Det märks knappt att den finns.

ACCs Congo Voice Router har ett mycket behändigt format, och för den som vill hänga den på väggen bredvid ISDN-jacket finns uttag för skruvar. Anslutning till dator och Ethernet är enkel, och ska bara en dator användas kan den anslutas direkt till Congo med den medföljande korskabeln.

Funktionerna är de vanliga för routrar i den här prisklassen: IP och IPX-routing, bryggning av övrig trafik samt två analoga telefonanslutningar som kan programmeras med valfritt nummer. Dessutom finns ingen begränsning på hur många datorer (Ethernetadresser) som kan använda maskinen, vilket gör att det går att koppla ihop ganska stora nät.

Som hjälp för installation och konfigurering följer det med en egen liten webbserver. Programmet installeras på en Windowsdator och fungerar sedan med de vanligaste webbläsarna. Användaren guidas genom de fysiska anslutningarna med foton som visar hur kablarna ska kopplas. Till sist ska IP-adresser för dator och router matas in för vidarebefordran till routern. Det sistnämnda fungerade - man frestas att säga naturligtvis - inte. Efter samtal med tillverkaren visade det sig att webbkonfigurering bara fungerar om routern ansluts direkt till datorn med korskabeln.

Antagligen var det routerns inbyggda kombinerade DHCP-server och klient som orsakade problem. Servern går nämligen av någon outgrundlig anledning igång automatiskt så fort strömmen slås på. Det kan orsaka enorma problem i nät där det redan finns en aktiv DHCP-server som delar ut andra adresser. Eländet blir inte bättre av att bruksanvisningen överhuvudtaget inte nämner något om DHCP.

Men reservalternati

Text : Ola Sigurdson